Vem gör vad i branschen?

De flesta som tänker på filmbranschen tänker antingen på själva inspelningen eller på t.ex. filmfestivaler, premiärer/visningar osv. Båda dessa är dock en ganska liten del av det som utgör hela filmbranschen. Även killen som sitter i kassan på biografen och tjejen som sköter bokföringen för filmen är ju en del av filmbranschen, precis som han som driver det lilla företaget som specialiserat sig på att sälja Dvd: er på bensinstationer.

Branschen är full av aktörer med olika specialområden, ändå så förknippar de flesta som sagt ”filmbranschen” med själva inspelningen eller premiärvisningar. Det är ingen slump att det är så, det finns främst två orsaker till detta. Det första är att det är den här delen av filmbranschen som vi ser på TV. Vi ser reportage från inspelningar, filmfestivaler och premiärer. Vi ser inga reportage om hur bokföringen går till eller hur Dvd:erna hittar sin väg till bensinstationerna. Detta i sig beror på att media fokuserar på det jag vill kalla för ”star power”. D.v.s. den biten som filmstjärnor och andra kändisar förknippas med. Det är kändisarna som är det intressanta och det är i grund och botten samspelet mellan kändisar och publik som styr resten av branschen.

Den andra anledningen till detta är att det är i dessa två moment som det unika med filmbranschen syns tydligast. Det är på inspelningsplats som den ”magi” skapas som ska förföra publik i salongen. Det är här vi ser allt från de häftiga explosioner, till de känslomässigt gripande situationerna och den underhållande komiken. Det är naturligtvis detta som är intressant att skildra när man skildrar filmbranschen. Att filma t.ex. ett manusmöte, som till stor del skulle se ut som vilket annat möte som helst är inte så intressant – precis som det inte är intressant att skildra hur man förhandlar fram en distributionsavtal eller följer upp försäljningen av en film.

Ska man på något sätt arbeta i branschen så har man dock en enorm nytta av att förstå helhet, begripa vad och hur allt hänger ihop – eftersom det gör att man kan lättare kan undvika att vara naiv och/eller gå på ”minor”.  Jag har därför – för enkelhets skull – gjort en uppdelning av branschens i de 10 olika kategorierna: Publik, ”Star Power”, Press & media, Distributörer, Producenter, Finansiärer, A-funktioner, Underleverantörer, Övriga skådespelare och Övrig personal. Dessa kategorier är på inget sätt det enda eller sanna sättet att betrakta aktörerna branschen. Gränserna mellan dem kan i många fall vara både svåra att i identifiera och ändras från projekt till projekt. Många personer eller bolag är dessutom, som ni kommer se, verksamma i flera olika kategorier. Däremot tror jag att denna indelning kan vara en bra början för att förstå samspelet mellan aktörerna och en genomgång kan därför vara på sin plats.

PUBLIKEN
Den viktigaste kategorin av alla är naturligtvis publiken, eftersom det är den som gör att branschen kan fortsätta fungera – tack vare att den är underlaget för alla intäkter till branschen. Publiken kommer dock i sin tur i olika former. Vi har dels biopubliken, Tv-publiken, samt den publik vi finner på olika filmfestivaler osv. Vi har även den publik som köper och/eller hyr filmerna på DVD, Blu-ray eller ser den på någon VOD-plattform. Vi har även en publik som ser filmer på t.ex. flygplan, sjukhus eller i skolundervisning osv. Dessa olika former kallas traditionellt för ”fönster”. (d.v.s. bio är ett ”fönster”, TV ett annat, DVD ytterligare ett osv).

Oavsett var vi möter publiken så är det några saker som är gemensamt. Publiken kommer antingen rekommendera filmen för andra – eller också inte göra det! Det är det här som traditionellt kallas för ”Word of mouth”. Vilket innebär att ryktet om en film spreds från mun till mun. Idag sprids detta främst via internet, på sociala medier som Facebook, YouTube osv. Något som gjort att bra filmer kan nå större framgång snabbt, men samtidigt att dåliga filmer i princip kan stanna av genast. Användarna på Facebook ser direkt vad deras vänner tyckt om filmen de precis tittat på. Dom behöver inte vänta tills de träffar dessa. Den andra saken som är genomgående är att filmen inte möter publiken per automatik, utan passerar ofta ett filter av inköpare, antagningskommittéer eller andra beslutsfattare som är de som avgör vad som ska visas i just deras ”fönster”. Där gäller det naturligtvis att ha kolla på vilka dessa beslutsfattare är och även försöka anpassa filmen så att den uppskattas av dessa – och då kan nå fram till den tänkta publiken (det spelar ju ingen roll hur övertygad du är om att publiken på en viss filmfestival kommer uppskatta din film, om du inte lyckas övertygar de som beslutar om att din film platsar där).

Ytterligare annan sak som är genomgående, och av avgörande betydelse är att man anpassar sin film till det ”fönster” där den sannolikt först kommer möta sin publik. Om det är på en filmfestival så får man anpassa sig till den publiken man kommer möta där, om det är en film som är tänkt ska visas på ”riktiga” biografer, så får man anpassa sig till. Är det en film som är tänkt att komma ut direkt på TV och/eller DVD så får man anpassa sig för den publiken (och kanske även efter annonsörerna).

”STAR POWER”
I kategorin ”Star Power” hittar vi alla de element som dels används i marknadsföringen av filmprojekt. D.v.s. kända skådespelare, regissörer och/eller producenter med ett bra ”track record” och andra framgångsrika filmer bakom sig – samt även sådant som kända förlagor. Allt som kan fungera som en form av ”garanti” för att filmen ska nå en viss ”lägsta nivå” både konstnärligt och publikt. Både publiken, distributörer och finansiärer uppfattar att en film med ”Star Power” sannolikt kommer nå en viss nivå. Baserat på att de associerar alla dessa element med saker som på något sätt borgar för kvalitet. Enkelt utryckt handlar det om starka varumärken. Varumärken som, som sagt, både används i marknadsföringen och försäljningen av ett projekt. En film med mycket ”star power” är både enklare att finansiera, få distribution på – och inte minst så drar den till sig uppmärksamhet från kritiker och övrig media. Viktigt här är att tänka på vilken typ av ”star power” man knyter till projektet och vad publiken förknippar denna med. Det handlar t.ex. om att anlita skådespelare publiken förknippar med rätt genre, så att t.ex. vi inte anställer klassiska actionhjältar i en romantisk komedi eller tvärtom. Jag menar här inte att det i sig skulle göra filmen sämre, utan bara att det skulle ligga utanför det som publiken och övriga associerar dessa skådespelare med. Det handlar även om att t.ex. utgå från en etablerad målgrupp, t.ex. genom att basera en film på kända böcker – som kanske redan har en publik som efterfrågar filmen. Men det handlar även om att kunna garantera en så hög standard på själva genomförandet av filmen till de som finansierar den, t.ex. genom att knyta en författare eller regissör till projektet som tidigare har bevisat sin förmåga att göra kommersiella och/eller konstnärligt framgångsrika filmer.

PRESS, MEDIA & FESTIVALER
Den här kategorin inkluderar alla som – på ett eller annat sätt – jobbar med, eller har möjlighet, att skapa uppmärksamhet kring filmer, så som t.ex. filmfestivaler, journalister/kritiker, bloggare och filmsajter mm (som t.ex. filmcafé) – samt även lobbyister och PR-byråer, som jobbar med att skapa ”Buzz” kring en film hos kritiker eller kampanjar för, påverka jurymedlemmar, så att en viss film ska vinna priser osv.  Press, media och festivaler är inte lika avgörande för alla filmer. Mainstream-filmer kan klara sig ganska bra (vissa kanske tom bättre) utan festivalvisningar eller bra recensioner från kritiker, medan det för t.ex. drama och art house-filmer kan vara helt avgörande vad kritiker tycker och vilka festivaler filmen visas på. Om den vinner några priser osv. Priser på festivaler fungerar även – precis som t.ex. kända skådespelare – som en form av ”star power” som blir en kvalitetsstämpel och ett varumärke som kan användas vid försäljningen. Det är därför som vissa filmer, som kanske helt saknar ”Star power”, tack vare framgångar på olika festivaler ändå kan få en hel del uppmärksamhet och sälja bra både på DVD och till TV.

När det gäller att få journalister och kritiker att skriva om filmen så är den viktigaste frågan att ställa sig: Är filmen PR-vänlig? Går det att hitta en ”vinkel” på filmprojektet? T.ex. berör det t.ex. något viktigt ämne som går att skriva om, använder den någon ny teknik, har den kända skådespelare, en etablerad regissör (eller annan ”Star Power”) eller går det på något annat sätt att hitta en journalistisk story. Avgörande är även att se till att leverera bra och löpande pressmaterial till media, t.ex. göra upprätta ett bra och aktuellt media register över alla relevanta dags-, vecko- och månadstidningar, Lokal TV, de forum och sajter på internet man tror kan vara intresserade av att skriva om just den aktuella filmen. Sedan se till att göra kontinuerliga pressutskick till alla kontakter, kanske starta en blogg som man uppdaterar löpande under arbetet med filmen – samt inte minst sammanställa ett s.k. EPK (Elektroniskt Press Kit), men trailer, några utvalda scener ur filmen, intervjuer med skådespelare och medverkande – och inte minst många bra pressbilder. Bilder kan vara avgörande för om film journalisterna skriver om filmen eller inte.

Man bör heller inte underskatta vikten av rekommendationer när det gäller att påverka personer som arbetar på festivaler eller inom press eller övrig media. Att t.ex. låta mer etablerade personer tipsa journalister eller festivaler kan göra att en film betraktas med lite andra glasögon.

DISTRIBUTÖRER
Distributörerna är de ju egentligen de som sköter lanseringen och distributionen av den färdiga filmen. För enkelhets skull så har jag dock även kategoriserat alla företag, som distributörerna i sin tur jobbar mot i samma kategori. Samt även alla företag som sysslar mer med handel och försäljning av filmrättigheter, snarare än ren distribution. D.v.s. den här kategorin inkluderar även biografägare (SF, Folkets bio m.fl.), tv-stationer (SVT, TV4 m.fl.), återförsäljare (Discshop, CDON m.fl.), hyr butiker (t.ex. Hemmakväll m.fl.), säljagenter (som är de företag som säljer filmen till utlandet, t.ex. företag som Non Stop Sales m.fl.) – och sist men inte minst s.k. ”aggregators” (som t.ex. hjälper till och licensierar filmerna för visning på flygplan, skolor, sjukhus osv.- eller förmedlar kontakt till bolag som hjälper till att få ut filmerna på t.ex. bensinstationer eller stora matvarukedjor osv). Den här kategorin inkluderar även förlag som hjälper till att distribuera filmens soundtrack och/eller en eventuell bok om filmen.

Om vi fokuserar på själva distributörerna så består deras arbete i att t.ex. välja rätt distributionsstrategi och lägga upp en marknadsföringskampanj för filmen i samråd med producenten. Några olika former av distributionsstrategier är t.ex. Wide Release, Plattformsrelease och Art House-release. En Wide release innebär att distributören går ut så snabbt och brett som möjligt med filmen. Ofta i en massiv marknadsföringskampanj och många filmkopior. Plattformsrelease, är mer begränsad och innebär att distributören väljer några strategiska platser där man börjar lansera filmen – för att sedan hoppas på att ryktet om filmen sprider sig från dem som sett den, så att man sakta kan öka på marknadsföringen och antalet filmkopior. Art House-release innebär att man börjar väldigt smalt med enstaka visningar t.ex. kanske på filmfestivaler, för kritiker osv.- och sedan hoppas på att ryktet om filmen sprids vidare så salongerna fylls längre över tiden. D.v.s. lanseringen sker över än mycket längre tidsperiod än vad en lansering med en Wide release gör.

Distributörens arbete med marknadsföringen består konkret i sådant som att ta fram posters, trailer, göra pressutskick, ordna pressvisningar och bearbeta media. Distributören gör naturligtvis inte allt detta arbeta själv, utan hyr oftast in personal på frilansbasis. Precis som alla andra bolag så har de flesta distributörer någon form av inriktning. D.v.s. alla distributörer passar inte alla filmer. Det gäller därför att försöka hitta den distributör som är absolut rätt för den film man utvecklar – och helst av allt utveckla filmen i tätt samarbete med distributören. Rätt distributör är minst lika avgörande för en film som rätt regissör, manusförfattare och producent. Filmen är lika beroende av bra distribution som den är av något annat.

PRODUCENTER
I kategorin producenter, inkluderar jag alla de personer som initierar och/eller söker upp projekt som de utvecklar genom att t.ex. anlita manusförfattare, regissör och sedan ”paketera projekt” genom att säkra distribution, finansiering och nyckeltalang som t.ex. kända skådespelare. I Sverige är detta främst oberoende producenter på olika produktionsbolag (som tar hjälp av t.ex. en jurist, ekonom, line-producer osv) – men internationellt så agerar även agenter, managers och en hel del jurister, på provisionsbasis, som ”producenter” och är med och hittar och paketerar projekten. I Sverige fylls den rollen ibland av t.ex. filmkonsulenter, distributörer, dramachefer osv.- som kanske har hittat ett bra manus som saknar producent.

Producentens största utmaning handlar om att balansera konstnärliga och affärsmässiga ambitioner och mål. Både behövs oavsett vilken typ av film man gör och varför man gör den. Producenten är ofta både Entreprenör, affärsutvecklare, projektutvecklare och finansiär, samtidigt som denna har ansvaret för att man kan nå alla konstnärliga och kreativa ambitioner med filmen (även om ansvaret för själva genomförandet ligger på regissören). Producenten är den som paketerar manus genom att sammanföra t.ex. manusförfattare, regissör och skådespelare – och ordnar med finansiering och distribution. Förhandlar fram avtal, förbereder ekonomiska kalkyler så som t.ex. budget och intäktsberäkningar (dock oftast baserade på prognoser från t.ex. distributör och säljagent). Producenten är även den som ansvarar för den fysiska leveransen av allt material till distributörerna – och förvaltar även filmerna på lång sikt, t.ex. vad gäller re-makes, nyutgåvor osv. Producenten administrerar även projektet och redovisar löpande till alla intressenter både under utveckling, produktion och även efter lansering. Inom producentens arbetsområde ryms även en viss del marknadsföringsarbete speciellt under utvecklingsfasen där det handlar om att ta fram promotion material, kanske filma producera en teaser osv.

FINANSIÄRER
I kategorin finansiärer hittar vi naturligtvis de som satsar alla pengar i ett filmprojekt, så som t.ex. riskkapitalister, andra bolag eller t.ex. filmfonder som går in med samproduktionsmedel – men även filmkonsulenter och andra som fördelar s.k. ”mjuka pengar” (t.ex. länder eller regioner som erbjuder s.k. ”tax credit”). Även distributörer och säljagenter som går in med förskott, samproduktionsmedel – eller hanterar ”pre-sales” (försäljning av visningsrättigheter till andra bolag) ingår i den här kategorin. Liksom t.ex. underleverantörer som går in med praktiska insatser i utbyte mot andelar i filmen (t.ex. bolag som går in med inspelningsteknik, studiotid eller personal). Även egna medarbetare (anställda) som kanske investerar sitt arbete i utbyte mot uppskjuten ersättning eller andelar är att betrakta som finansiärer, även om de kanske dock inte alltid ser sig själva som investerare, så är dessa de facto är det. Andra typer av finansiärer är t.ex. produktplaceringsbyråer, som förmedlar kontakt med företag som – mot ersättning – vill få sina produkter att synas i filmer. Ofta handlar ersättning här mer om varor och tjänster, snarare än om rena pengar – t.ex. ett bilföretag som tillhandahåller bilar till inspelningen eller dyl.

I den här kategorin – finansiärer – hittar vi även bolag som sysslar med olika typer av lån och försäkringar till filmproduktioner t.ex. s.k. ”Completion Bond”-företag som är det bolag som – mot en avgift – garanterar färdigställandet av filmen till övriga finansiärer (sk ”färdigställande garanti”, aka ”Completion Bond”). Om filmen t.ex. skulle gå över budget, så skjuter det bolaget antingen till de extra pengar som behövs eller betalar tillbaka pengarna som finansiärerna satsat, alternativt tar över produktionen och färdigställer filmen själv. En sak som kan vara bra att känna till här är t.ex. att producenten, om denna använder sig av ett Completion Bond företag, hela tiden är skyldig att skicka rapporter om hur inspelningen går. Hur mycket som filmas varje dag, om man ligger före eller efter schemat, om man håller budget osv. Här rapporteras också eventuella förseningar av individuella personer – så om t.ex. en skådespelares namn dyker upp här vid flera tillfällen, så kommer den skådespelaren hamna på ”svarta listan” och det kommer inte gå att försäkra filmproduktioner där den skådespelaren är anställd. Vilket i princip innebär att den personen inte får fler jobb. (samma gäller naturligtvis personer bakom kameran).

A-FUNKTIONER
A-funktioner är det nyckelfunktioner, d.v.s. de personer på de positioner som är nödvändiga att ha på plats för att kunna finansiera, få distribution och i förlängningen kunna marknadsföra filmen. Dessa funktioner är sådant som ofta avtals om i förväg och som är villkorade ersättningen och finansieringen. (om ett bolag förväntar sig att Helena Bergström ska spela den kvinnliga huvudrollen, så går det inte att byta ut henne mot någon annan – eftersom det sannolikt finns avtal som styr det).

I kategorin A-funktioner hittar vi sådant som t.ex. manusförfattare och regissör (som kan vara en manusförfattare och/eller regissör med eller utan ”Star Power”) – och fotograf och ibland även castingansvarig, scenograf, kostymtecknare, klippare, ljudläggare m.fl. Exakt vilka som anses vara nyckelfunktioner beror kanske främst på projektets storlek och ambitioner. I ett fullt ut professionellt projekt så har man nog säkrat de flesta A-funktioner innan produktionsbeslut fattas, i t.ex. kortfilm och novellfilm kanske det räcker med manusförfattare, regissör och producent.

Flera av A-funktionerna har även rollen av att vara arbetsledare för övriga anställda på just den avdelningen. Fotografer ansvarar t.ex. över B-foto, elektriker, passare osv. Personer som i sin tur kan ansvara för sina respektive assister. A-funktionerna har även det ekonomiska ansvaret för varje avdelning – och producenten för därför en dialog med respektive A-funktion och upprättar en budget som det är upp till den personen att följa. Även här bör lyftas fram vikten av att inte bara vara duktig på sitt yrke, utan även kunna fungera som arbetsledare och dessutom kunna följa en budget. Det är olika hur producenter osv ser på personal som inte kan följa budget och kanske är dåliga arbetsledare. Vissa har mer översenade med detta om personen i övrigt levererar bra resultat. Andra är mindre toleranta och kanske väljer bort personer som kanske är duktiga fotografer, men kanske inte på att följa budget och fungera som arbetsledare.

En av de viktigaste A-funktionerna på större produktioner – som annars är en ganska anonym tjänst för de som inte jobbat med filmproduktion – är en s.k. Line-Producer som är den som ansvarar för själva den fysiska produktionen av filmen från det att förproduktionen sätter igång tills dess att allt material är levererat. Filmens line-producer har t.ex. till uppgift dels att se till att man följer, schema och budget. Namnet ”line-producer” kommer från termen ”bottom-line”, då det var de som ansvarade för att ha löpande koll på nettoresultatet. En form av controller funktion. Idag har dock en line-producer även ofta ett stort organisatoriskt ansvar och det är oftast de som förhandlar fram avtal med all inspelningspersonal, samt koordinerar allt material i efterproduktionen.

UNDERLEVERANTÖRER
I kategorin underleverantörer så återfinns alla företag som levererar de nödvändiga resurserna och tjänsterna till bolaget som producerar filmen. Allt från inspelningsteknik (som t.ex. företag som Ljud och Bildmedia, LiteGrip, Dagsljus m.fl.) till klippsstudios (företag som t.ex. Edit House eller frilansande klippare med egen utrustning), ljudläggning (som t.ex. Ljudligan, Ljudlabbet, Cloudberry Sound m.fl.) framkallning, färgbearbetning, mastring osv.(t.ex. företag so, Filmteknik, Chimneypot, Filmgate, DiCentia m.fl.), Visuella Effekter (tex företag som MotionFx, Fido Film m.fl.) – till tjänster så som tex casting, bokföring, juridisk rådgivning mm. Under inspelning även sådant som tex kontorslokaler, transport, boende, catering osv.

Som tidigare lyfts fram så är många underleverantörer även aktiva och är med och finansierar filmer de arbetar på. Ett vanligt upplägg på detta är t.ex. att bolaget tar 50 % i fast ersättning och 50 % som uppskjuten ersättning eller som en andel i filmen. Detta är upplägg kan gynna båda parter eftersom det både stärker lojaliteten hos producenten till leverantörer – och samtidigt underlättar finansieringen av filmen.

ÖVRIGA SKÅDESPELARE
Övriga skådespelare är helt enkelt de skådespelare som inte antingen uppbär någon form av ”Star Power” eller ingår i kategorin A-funktioner (t.ex. kanske därför de utgör underlag för produktionsbeslutet från finansiärer och distributörer). Ersättningen till dessa skådespelare är oftast avsevärt mycket lägre än till de med ”star power” eftersom man inte kommer använda deras namn i marknadsföring och försäljning på samma sätt.

ÖVRIG PERSONAL
I kategorin övrig personal så hamnar all personal som inte är s.k. A-funktioner och/eller uppbär någon form av ”Star Power”. D.v.s. det är större delen av personalen som jobbar under förproduktion, inspelningen och/eller efterproduktionen. Men även sådant som bolagets fasta personal, t.ex. ekonomer och olika former av assistenter. Den här personalen kan betraktas oftast som ”utbytbar” – och även om det låter hårt så är det en realitet. Inspelningen av en film kan tvingas flyttas för att passa tex skådespelare med ”star power” eller för att få precis de A-funktioner man söker, medan den övriga personalen så som tex elektriker, scenografiassistenter och sk ”runners” hyrs in när inspelningsperioden är fastlåst – och då blir det dom som kan den perioden.