ATT PITCHA

Jag tänkte skriva lite om att pitcha filmprojekt. Vad man bör fokusera på, hur man kan lägga upp det, hur man kan anpassa sin pitch beroende på vem man pitchar för – samt olika typer av hjälpmedel man kan använda sig av vid sin pitch. Detta är på intet sätt tänkt som någon form av regelbok, utan mer som en inspirationskälla för den som känner sig lite vilsen och behöver något att utgå från. Det finns väl egentligen inget rätt eller fel sätt att pitcha, men det finns helt klart vissa saker som i de flesta sammanhang bör finnas med i en pitch.

Vad är det som ska pitchas?

Det kan tyckas uppenbart att det som ska pitchas är själva filmen, men vad består då filmen av? Vilka är de viktiga komponenterna att lyfta fram? Det är inte alltid lika självklart. Speciellt inte när man pitchar en film som fortfarande är under utveckling och som man faktiskt inte har så stor koll på hur den kommer bli när den väl är färdig. Dock finns det några återkommande komponenter som branschen förhåller sig till för att kategorisera alla filmer. Oavsett om de är färdiga eller befinner sig på utvecklingsstadiet. Först och främst handlar detta om genre. Vilken genre en film är det allra första du ska presentera. Det ska även genomsyra hela pitchen. Den som lyssnar på en pitch ska redan från början veta om det är en actionfilm eller en romantisk komedi du pitchar. Inte enbart för att de gör det svårt att fokusera om personen måste sitta och gissa sig till genre. Det gör det även svårt att värdera själva pitchen – och i förlängningen filmen. Sitter man i tron om att man lyssnar till en pitch av en actionfilm, när det i själva verket är en romantisk komedi, så är risken överhängande att man inte kommer uppfatta styrkan i filmen – utan endast se svagheter.

Efter genre är sannolikt koncept det som bör presenteras. Vad är själva idéen bakom filmen? Vad är det som gör den unik i jämförelse med alla andra tidigare filmer i samma genre? Detta brukar man ibland sammanfatta i ”What if….” meningar. D.v.s. koncept som utgår från vad som skulle hända om en viss sak inträffade. T.ex. vad skulle hända om en asteroid plötsligt hamnade på kollisionskurs med jorden och hela jordens hopp sattes till att några oljeriggsarbetare skulle ta sig upp i rymden för att spränga den i bitar (Armageddon), eller vad skulle hända om en person tvingades uppleva samma dag om och om igen (måndag hela veckan), eller om en kille råkade hamna 30 år tillbaka i tiden och störa det tillfälle när hans föräldrar träffades och blev kära (Tillbaka till Framtiden). Men konceptet kan även i vissa fall handla om helt andra saker, som t.ex. att man har rättigheterna till något material som man vill göra film på t.ex. en bok, datorspel eller dyl. Det kan även handla om att man vill belysa en viss fråga (vilket kanske är vanligast främst i dokumentärer) – men då helst i kombination med HUR man tänkt belysa den frågan.  Oavsett genre och koncept är de bitarna som redan efter några sekunder kommer avgöra om den du pitchar för överhuvudtaget kommer fortsätta lyssna intresserat eller mer slå dövörat till.

Efter genre och koncept så är det oftast en bra idé att presentera vilka de medverkande i projektet är. Vilka skådespelare och andra nyckelpersoner man knutit upp – och om man inte redan börjat samtalet med en kort presentation av sig själv, så kan det helt klart vara läge att ta den presentationen här. Berätta vilken tidigare erfarenhet man och vilka ens meriter är.

När man så har presenterat de viktigaste bitarna; Genre, koncept och medverkande – så går man i många fall vidare och pratar om målgrupp och distribution. Detta är något man även bör göra om man inte har distribution på plats. Helt enkelt för att peka på att man förstår vikten av distribution och kanske prata om vilken strategi man har för att få distribution på plats. Vilka man kontaktat och vilka man planerar att kontakta – eller kanske om man planerar att avvakta och ta kontakt med distributörer vid ett senare skede.

När det gäller målgruppen så är det alltid bra att ha en så klar och tydlig bild över målgruppen som möjligt. Både när det gäller vem slutkunden/publiken är och när det gäller vilka man vänder sig till på inköpssidan. D.v.s. om man t.ex. utvecklar en TV film för kommersiella reklamfinansierade TV stationer eller om man vänder sig till ansvariga vid större filmfestivaler osv.  Den bild av slutkunden man bör ha klart för sig handlar inte bara om vilken ålder, kön osv utan även var dom finns (geografi), vilken typ av intressen dom har och kanske viktigast av allt: Vilken typ av filmer dom gillar! Det kan vara allt från att man gör en nischad film som riktar sig till jaktintresserade unga kvinnor, till breda äventyrsfilmer som hela familjen kan se på tillsammans.

När man berör distributionen i en pitch så handlar det först och främst vem som hanterar distributionen, både nationellt och internationellt, men även sådant som i vilka länder filmen har säkrad distribution (om några). Vilken typ av marknadsföringsbudget och strategi distributören har avsatt – samt inte minst vilka fönster som distributionen är tänkt (och kanske säkrad i) – om det är en film som kommer distribueras på bio, TV, DVD, VOD osv.

När man presenterat filmens genre, koncept, medverkande, målgrupp och distributionsplan så har man förhoppningsvis väckt ett intresse för filmen som gör att den som lyssnar vill veta mer. Då men också först då, börjar det bli dags att presentera en kort pitch på själva storyn (och kanske lämna över ett synopsis).  Det här är väl också den delen av pitchandet som mest varierar beroende på vem man pitchar för, hur lång tid man har på sig att pitcha osv. I vissa sammanhang – till exempel när man pitchar flera projekt i ett och samma möte – kommer det inte finnas tid att gå in på djupet på storyn, utan det kommer stanna vid genre, koncept, medverkade, målgrupp och distribution.

Även om det finns utrymme att gå in mer på djupet så handlar det inte om att berätta innehållet i manuset från början till slut. Utan snarare om att ha en väl förberedd pitch på kanske 200-300 ord. Något som tar ca 30 sekunder att berätta. Där det även finns utrymme att bjuda in den du pitchar för att ställa frågor eller försöka komma med egna idéer. Alla sätt att engagera är oftast bra, i alla fall i bemärkelsen att väcka ett intresse för projektet. Pitchen bör börja med någon form av lockbete, vilket återknyter till det där med koncept. Det bör vara något som lockar och som väcker intresset och gör att den du pitchar för verkligen skärper öronen aktivt lyssnar och verkligen vill höra resten av pitchen. Efter det är det dags att kanske förklara storyn (om det är en fiktions film som pitchas). Det bästa är som sagt att fokusera på det i storyn som utgör kärnan i konceptet och genren och bara dra storyn i grova drag, men att samtidigt lyckas plocka upp de intressanta detaljerna och de stora vändningarna, viktigaste händelserna och karaktärerna. En pitch gör sig oftast bäst om man håller sig till få antal karaktärer och har en tydlig huvudperson och fokuserar på huvudpersonens tydliga yttre och inre konflikter – och den resa som huvudpersonen gör.

Finansieringsplanen är sannolikt det första som efterfrågas efter att t.ex. story pitchas (om den verkar lockande). Finansieringen kan för många – t.ex. skådespelare eller andra nyckelpersoner – även vara det som avgör om dom överhuvudtaget tar projektet på allvar. D.v.s. om dom betraktar det som ett konkret erbjudande om ett jobb eller bara som en dröm som någon har om att göra film. Skillnaden ligger ofta i om filmprojektet är finansierat, så att det finns pengar att betala ut löner osv med. Att pitcha finansiering handlar enkelt om att gå igenom varifrån pengarna kommer. Vem som bidrar med hur mycket och viktigast av allt. Hur stor del av finansiering som är ”säkrad” och hur mycket som saknas. När man pitchar finansieringsplanen så bör det även tydligt framgå vad vill att den man pitchar ska bidra med i form av finansiering. Oavsett om detta handlar om att gå in med direkta kontanta insatser i filmen, eller om det handlar om att du vill att vederbörande ska satsa sin lön eller kanske gå in med någon form av teknik. Detta är naturligtvis tydligt kopplat till vilken förväntad utväxling de kan få. Vad filmen kostar att producera (budget), vilka intäkter som filmen beräknas spela in och hur turordningen på utdelningen ser ut.

Efter att man gått igenom finansieringen och de övriga ekonomiska aspekterna så blir det ofta naturligt att glida över och prata om t.ex. produktionsplan för filmen. Där kanske tidsplanen är det allra viktigaste, då det avgör vilka andra filmer som man konkurrerar med. Vilken marknad och vilka festivaler som kan vara tänkbara vid lanseringen osv.

När man väl pitchat själva storyn i filmen så är det – om det finns intresse – läge att gå vidare och pitcha de mer praktiska aspekterna, sådant som finansieringsplan, intäktskalkyl, budget, tidsplan, produktionsplan och eventuell marknadsföringsplan. Det mesta av detta är sannolikt sådant som man lämnar mer utförlig information om vid ett senare tillfälle. Om det finns intresse för projektet. Dock kan det vara en god idé att kanske gå igenom tidsplanen kort redan under pitchen. Detta eftersom, lite beroende på vilka andra engagemang som den du pitchar för har, så kan även tidsplanen vara avförande för om det finns intresse för projektet. Det kan handla om allt från att ett bolag kanske måste producera två filmer per år för att hålla sin affärsplan – och nu saknar en film – till att dom har för många filmer planerade de kommande två åren och därför inte kan ta sig an fler den närmaste tiden.

I det personliga mötet är det även väldigt viktigt att tänka på allt från vilken stil och klädsel till vilket kroppsspråk man har. Kroppen måste signalera självförtroende om du ska kunna övertyga att du vet vad du håller på med, att du brinner för projekten – och att just du är den rätta att producera/regissera/skriva (eller vad det nu är). Det gäller även att lyssna ordentligt och låta den du pitchar för ställa frågor och komma med egna idéer.

Anpassning

Sedan beror naturligtvis upplägget på pitchen lite på vem man ska pitcha till. Olika aktörer i branschen fäster olika vikt vid de olika beståndsdelarna i ett projekt. Om man t.ex. pitchar till en distributör eller sales agent, så kommer de sannolikt främst leta efter sådant som påverkar marknadsföring och försäljning. Vilket är varför fokus på genre, koncept, medverkande och målgrupp i många fall blir viktigare än t.ex. själva storyn. Även sådant som t.ex. produktionsplan blir mindre viktigt. Dock kan tidsplanen vara viktig, eftersom det påverkar hur och när filmen ska lanseras och då vilka andra filmer som den konkurrerar med. Pitchar man till en distributör eller sales agent, så är det sannolikt också en klok idé att inte pitcha tankarna kring marknadsföring och förväntade intäkter, eftersom det är just detta arbete som man vill ha med dem för att utföra. Budget och finansiering är främst viktigt för en distributör och/eller sales agent som själv är med och finansierar filmen. Även om det kan vara en klok idé att ta upp det, då det ju står i relation till vilka intäkter som producenten förväntar sig få från distribution och försäljning.

Vid kontakt med t.ex. filmfonder eller filminstitut, som t.ex. SFI, Film i Väst eller dylika, så handlar det oftast inte i första läget om att pitcha, utan om att fylla i formella ansökningar. Dock kan man betrakta detta som en form av skriftlig pitch som kan ha ungefär samma upplägg som det vi nämnt här tidigare, bara man anpassar den efter hur ansökningshandlingarna ser ut. En sak som dock är lite unik när det gäller alla s.k. ”mjuka pengar” vilket oftast inkluderar filmfonder och filminstitut är att de inte alltid har samma krav på ekonomisk avkastning. Utan där kan andra saker vara mer viktigt att fokusera på så som potentialen att filmen ska nå framgång hos kritiker eller på festivaler. Viktigt är att det i alla fall tydligt framgår om man siktar på att göra en film som främst ska nå kommersiell- eller konstnärligframgång – och oavsett så är det sannolikt en bra idé att fokusera själva storyn än i andra sammanhang. Även sådant som koncept och medverkande är sannolikt viktigt, medan kanske genre är mindre viktigt.

Om man å andra sidan pitchar till riskkapitalister så bör man snarare flytta fokus från de kreativa elementen och fokusera på sådant som finansiering, budget, intäktskalkyler, distribution och marknadsföring – och medverkande nyckelpersoner. Även gå djupare in på sådant som t.ex. om man använder någon form av tax-Credit samt vilken form av färdigställande garanti det finns, vilken form av exit man tänkt och/eller övrig utväxling som är kopplad till investeringen. Allt handlar ju inte bara om ekonomisk utväxling, utan det kan ju t.ex. vara exponeringsmöjligheter eller rättigheter att använda bilder från filmen i sin marknadsföring och/eller interna kommunikation. Det är ju t.ex. fallet när man pitchar för produktplacering där exponeringen, profilöverföring osv är det centrala. Där blir ju målgrupp, distribution och marknadsföring viktigast av allt. Det finns även en del riskkapitalister som investerar i film för att få chansen att medverka vid en filminspelning och umgås lite med någon internationellt känd skådespelare – eller kanske själva få en mindre roll i filmen. Dock bör man vara medveten om exakt vad den man pitchar letar efter. Så det gäller att göra sin research och vara lyhörd.

När det gäller att pitcha till medverkande, kanske främst kända skådespelare så är väl det egentligen något som skulle kräva en egen artikel. Men kortfattat kan sägas att det i de flesta fall krävs ett helt färdigskrivet manus samt ett formellt erbjudande (d.v.s. finansieringen ska redan vara säkrad, innan man kontaktar skådespelaren). Sedan finns det naturligtvis de skådespelare som fäster mer vikt vid ersättning (och finansiering) och de som fäster mer vikt vid hur bra de tycker manuset är och hur rolig rollen kommer bli att spela. Ett misstag som dock många gör är att de tror att de kan sälja in sig på att inspelningen kommer vara så rolig i sig. Att t.ex. skådespelaren kommer få resa osv. Sanningen är den att de flesta skådespelare är så pass erfarna och professionella att dom inte tar någon som helst hänsyn till detta. Dom vet att veckorna under inspelning kommer fyllas med jobb från morgon till kväll och att dom under den här perioden kommer vara bortresta från vänner och familj. Det är i och för sig väldigt stor skillnad på vilka medverkande man pitchar projekt för. Dels naturligtvis om man arbetat tillsammans med dem tidigare eller inte, men även om de är s.k. ”nyckelpersoner”, d.v.s. ej utbytbara, t.ex. personer vars medverkan är villkorad i finansieringen – eller om de tillhör de övriga medverkande, som i och för sig kan vara viktiga för filmen, men filmen står samtidigt inte och faller med dem – och det är klart att för en skådespelare som är ny i branschen är det kanske mer lockande att t.ex. få resa och träffa nya människor.

Hjälpmedel

Slutligen tänkte jag beröra lite vilken typ av olika hjälpmedel man kan använda vid en pitch. Min erfarenhet är att en s.k. ”pre sale poster” underlättar enormt. D.v.s. en poster som är gjord i syfte att visa på filmens genre, koncept – och inte minst marknadsföringspotential. Dock bör man se till att alla bildrättigheter är lösta så att man inte t.ex. använder en bild på Julia Roberts eller tom Cruise i en film som man tänkt helt andra – kanske okända – skådespelare i. Det ger ett väldigt oseriöst intryck. Överhuvudtaget bör man inte använda namn eller bilder på personer som inte är knutna till projektet.

Har man möjlighet att spela in en teaser för filmen som rent visuellt visar hur man tänkt, så är det absolut också att föredra. Dock bör man inte binda upp sig vid detta som enda möjlighet. då det kanske inte alltid finns tid och/eller möjlighet att spela upp en teaser. Men om man gör det på rätt sätt och har en väldigt välproducerad teaser så kan det absolut vara hjälpfullt. Har man en färdigproducerad film så ska man självklart lämna över en screener på filmen och kanske då mer satsa på att välja ut 2-3 scener ur filmen som man tycker är representativa och också kan fungera som någon form av teaser.

Vill man göra pitchen av storyn lite mer spännande, så finns det olika former för det. Dels kan man kanske göra en tavla med en illustration över de olika ”beatsen” i storyn. Där man kan peka på olika hållplatser och den som lyssnar kan följa utveckling. Dels har jag även sätt att vissa använder Power Point presentationer som t.ex. ritar ett s.k. ”sociogram” över karaktärerna i filmen. Vilket är en karta där deras relationer beskrivs. Allt detta kan naturligtvis kombineras. Dock får man tänka på att det inte får ta för mycket tid och att det ska vara praktiskt, snabbt och enkelt att komma igång. En pitchmöte som kanske varar ca 10-15 minuter kan man inte slösa bort på att få en Power Point presentation att fungera som den ska.

När det gäller de mer produktionstekniska aspekterna, så kan det vara bra att sammanställa ett faktablad med all information om t.ex. budget, finansiering, medverkande, genre, kort synopsis/pitch osv.- och naturligtvis får man inte glömma att ha med sig ett visitkort.

Print PDF