Slut på visitkort

Har precis varit på producers network och gjort slut på mina sista visitkort. Jag var lite snål med att trycka upp nya. Vet inte riktigt vad jag tänkte på. Så här i efterhand så borde jag satsa mindre på att trycka upp one sheets och mer på visitkort. De flesta har valt att ta visitkort och broschyr (jag tryckte ju upp både broschyr och one sheet). Nästa år blir det enbart broschyr och visitkort. Även satsa på mer information i broschyren då tror jag. Nu var det ju enbart poster och synopsis – samt en liten del om ”creative team”.

Dagens producers network började som lite av en besvikelse. Jag hade tänkt sätta mig vid bord nr 8, där det skulle vara en inbjuden gäst från WME (William Morris Entertainment, som är en av de största agenturerna). Den var dock inställd, vilket var lite tråkigt. Förra året lyssnade jag på Bec Smith från UTA (en annan agentur), vilket var VÄLDIGT bra och lärorikt. Hon var där i år igen, men jag valde att inte lyssna på det i år igen.

Anyway, det blev att jag satte mig vid ett bord där där fokus var på barn och familjefilm, med en inbjuden gäst från Delphis film som är en av de absolut största på inom den här genren (efter Disney då…). Jag har haft lite mail kontakt med dom tidigare, men det var ändå väldigt spännande och lärorikt att lyssna på vad dom hade att säga. Jag fick även många bra kontakter bland de andra som satte sig runt bordet. Bla en producent från UK som sysslade med cross-media projekt.

Under samtalet fick jag bla lära mig att Skandinavien är förhållandevis starkt inom barn och ungdomsfilm, men att vi ibland har lite för utmanande/provocerande filmer för att dom ska gå och sälja internationellt (Jag gissar att det har att göra med att vi är ett väldigt liberalt och sekulärt land, jämfört med många andra). Jag fick även lära mig vikten av att filmer måste ha en marignal i längd för att klara att hålla långfilmslängd i de filmer som måste klippa ner/censurera sina filmer. Samt att ansikten på personer med asiatiskt ursprung inte funkar på DVD-omslag i USA. Samt naturligtvis mycket, mycket mer – det var faktiskt väldigt lärorikt och så här i efterhand är jag glad att jag hamnade där jag hamnade. :)

Speak Your Mind

*